Goda och dåliga nyheter
-Jag har både goda och dåliga nyheter!
Du har säkert hört dig själv eller någon säga dessa orden?
Du står inför ett ögonblick där du behöver leverera dåliga och goda nyheter till ditt team, till ditt företag eller som förälder eller vän. eller till ditt arbetslag. Du har som sagt både goda och dåliga nyheter att leverera. Men, vilket kommer du säga först? Vilket brukar du säga först? Varför brukar du välja den ordningen?
Många som GER information gillar faktiskt att börja med det positiva först, det är det är det absolut vanligaste. Om du är en av dem som brukar göra det, har du funderat på varför du gör det i denna ordning?
Vanligen tänker de flesta som GER att det är bättre att börja med lite positiva nyheter för att inte det tråkiga ska smärta så mycket. Men detta är rakt emot vad psykologer anser som det bästa sättet att leverera goda och dåliga nyheter tillsammans på.
Om du hade varit den som skulle ta emot dessa nyheter. Sätt dig in i situationen! Någon står där, på en scen kanske, och säger att de har lite dåliga och goda nyheter. Vad vill du höra först?
Det är ganska stor sannolikhet att du skulle vilja höra de dåliga nyheterna först. Flera studier visar att cirka 80% föredrar att höra det negativa budskapet först och sedan få det postiva än tvärtom.
Vi vet att vi vill höra de goda nyheterna först men på något märkligt sätt så förstår de flesta inte att andra känner likadant!
Som leverantör av nyheter eller provresultat i skolan eller sjukhuset så vill de flesta lätta upp stämningen först och levererar först det positiva och sedan det negativa.
Vi misslyckas att förstå att om vi har ett val så föredrar vi avslutningar som ”lättar upp”
Chokladtestet
Socialpsykologerna O´Brien och Ellsworth ville se hur detta formade människors omdöme. De packade en full påse med chokladgodisar och sa till studenter på ett universitetsområde där de dukat upp att de testade nya varianter av godiset med lokala ingredienser. En forskningsassistent som deltog, som inte visste vad O´brien och Ellsworth mätte, plockade ut en chokladvariant ur påsen och bad en deltagare testa och bedöma den från 1-10. Sedan fick personen prova igen och igen och totalt 5 stycken. De som testade visste aldrig hur många de skulle testa.
Till hälften av deltagarna sade man vid den sista femte chokladen: ”Det här är den sista du får smaka”. Och till den andra hälften sade man istället: ”Här kommer nästa choklad” (som även var den sista).
Detta fick intressanta effekter. Av de som visste att det var deras sista choklad gillade 64% den bäst av alla fem de åt. Men den gruppen som inte visste att det skulle bli deras sista, tyckte bara 22% att det var den godaste!
Analys
Detta är intressant och komplext. Det beror alltså på vilka förväntningar som vi har hur vi kommer reagera på informationen vi blir tilldelade som i de olika exemplen ovan. Men om vi får höra den dåliga nyheten först så ökar sannolikheten att det ska sammantaget tas emot på ett bättre sätt och demoralisera mottagaren mindre men fortfarande ge lärdom och insikt om situationen.
